TIME / Cameron

Upplands Väsby

Apr 1984 - Aug 1987

Björn Eckert: Guitar, vocals               Anders Johansson: Keyboards, Vocals Johnny Rosengren: Bass                   Björn Lindbom: Drums ( - 3/87)                Björn Stener: Guitar ( - 8/84)             Wivvi Swing: Vocals ( - 5/85)              Adam Newdahl: Guitar (9/84 - 11/84) Janne Karlsson: Guitar (11/84 - 12/84)   Lars Dahlberg: Keyboards (12/84 - 4/85)  Uffe Bragsjö: Vocals (6/85 + 9/85 - 4/86) Annika: Vocals ( 2/87 - end)                   Dick Björklund: Drums (  3/87 - 5/87)        Unknown drummer: ( 5/87 - end) Additional musicians:                            Mikael Moberg: Vocals on demo 12/86 

Time / Cameron

Time och Cameron är egentligen samma band men med lite olika sättningar. Samma låtar spelades. Vi hade under denna tid även två andra namn som “Horizon” innan “Time” och “T.O.C” efter Cameron. Men jag berättar det så här:

Time

Time, som just då hette “Horizon” innan jag kom in, hade startats av Björn ligan. Björn Eckert, Björn Lindbom och Björn Stener redan november 1983. Anders Johansson kom in i början av april 1984. faktiskt bara veckan innan jag blev meddragen av Mr. Stener för att provspela med hans band. Jag spelade och platsade in. Eftersom detta skedde veckan innan den förfärliga konserten med Envelope så kändes det helt ok att starta i detta nya band. I juli kom Wivvi med på sång och vi namnade oss Time. Augusti vart månaden då vi inte längre repade i dagiset utan hamnade i Söderviksskolan. Där lämnade också Stener oss. Adam kom in i september och vi drog igång med allehanda konserter. Den första hade vi i Vilunda skolan. En av spelningarna finns på video från Söderviksskolan. Den e kul att titta på. Framför allt när Joxxon (Anders) blir tvärslut på Söder när han råkat bränna av rökverket för konserten. Hela lokalen rökfylldes en timma innan vi skulle börja lira. De andra pang grejerna funkade inte alls. Så här i efterhand kan man väl säga att tur var väl det. I november spelade vi in vår första demo med 5 låtar i Nybro studion med Peter Pejje bakom rattarna. Tyvärr så var väl inte Adam så intresserad av att repa så han böts ut av Janne från Envelope i november. Men Janne stannade endast en månad. Då hade vi redan dragit in en 2:a keyboardist. Larsa. Med denna nya sättning gjorde vi två videos på låtar från vår första demo, “Lonely” och “Extermination” som start innan vi drog ut på nya konserter och en ny demo i Nybro Studion. 5 nya låtar och intresse från både EMI och Billy Butt´s bolag “Little Big Apple”. Det finns en massa anekdoter från dessa tider, men här är inte rätta platsen eller tiden för att berätta dessa. En konsert gjorde vi inför Rock SM -85 med en tvåmannakör. Egentligen två tjejer som jag inte minns namnen på längre. Kanske nån av de andra medlemmarna kan friska upp mitt minne? Med EMI och LBA intresserade blev bandet mycket splittrat. Det hela slutade med att efter Larsa gått i april och vi gjort ytterligare konserter som 5 mannaband så fick Wivvi nog och lämnade bandet straxt före en viktig konsert. Vi fiskade snabbt upp en sångare som inte höll måttet alls. Två veckor innan var vi lite panikslagna när Uffe kom insläntrande. Han hjälpte oss på Kolingsborg och vi visste att vi hittat vår man. Men det tyckte inte han eftersom han redan hade ett band och ville helst fortsätta spela gitarr samtidigt. Sommaren kom med stormsteg och således vår nya stil.

Cameron

Utan Wivvi var vi liksom inte längre Time utan kom på att vi nog borde byta namn. Vissa låtar behöll vi medans vi skrev nytt. LBA records med Billy Butt i spetsen hade ju redan klargjort att han ville vi skulle byta namn till “Wivvi Swing and Time”, men mest av allt hade Wivvi tackat nej till det, så den dealen vart det inget av. EMI fortsatte dock att tröska vidare med oss. I EMI studion skrevs nog en av våra absolut bästa stycken tycker jag. “Together” som i den versionen var riktigt kass arrades om av bandet till att bli den kanon den sedan vart. Men först hade vi “Chris Fireflower”. Nu ska jag inte vara taskig här men pojkar... “Time to decide”... Darata... Darata... Mja. Chris höll platsen kvar nästan tre månader innan han gick vidare till ett annat band där han faktiskt passade mycket bättre och visade att han faktiskt kunde sjunga. För oss vart det kvar att ringa Uffe. Han tackade Ja till platsen och sedan var vi igång. Konserter, konserter och demo tejp. Och många långa nätter... Och Uffe blå... Eckert ramlar över basstärkare och välter all öl över trumsettet. Radion spelade våra sånger somtidigt som... Kolingborgs... (Notera stavningen) Arne Hård. Midsommar afton och kräftskiva med allahanda dricka. Och frukost bestående av fruktsallad till tonerna av Ziggy played guitar... Demon spelade vi återigen in hos Peter Pejje i Nybro Studion. Där vi la våra hockeykörer i väntan på Uffe som raglade in luktande som ett systembolag. Och Eckert som raderade basen på Together. Lindbom (Bangaren) som inte kunde hålla fingrarna borta från volymknapparna till trummorna och det hela välter lagom till sista låten. Vilka tider... Valborgsmässo afton, då jag och Joxxon sitter i musikföreningen “Musik centrum” anordnar vi en konsert i Väsby skolans gympa sal med en massa band, skulle bli vår sista med Uffe visade det sig. Efter sommaren då Eckert och Joxxon äntligen började bli klara med lumpen hade Uffe en brand i sin lägenhet. Det blev början till slutet på hans tid i bandet. Uffe hoppade av bandet lagom till en konsert i Vilunda skolans Aula. Han flyttade senare till Malmö och fortsatte att spela med Dolkows. Vi fick göra den konserten näst intill instrumental. Men vi körde två nya låtar där. En som vi under december gjorde en inspelning på som skulle komma upp på en samlingsskiva under 1987. Vi lånade in Micke Moberg på sång inför den och det hela slutade med att jag körde i diket med bilen på väg hem från jobbet. Straxt efteråt fick vi en sångerska vid namn Annika. Och i Mars 1987 lämnade den ena hörnpelaren bandet. Bangaren´s plats blev tagen av Dick Björklund. Han slog hårdare på trummorna än vi lyckades höja våra stärkare till. Dicken hade ett förflutet i Uffe´s gamla band. Men Dicken stannade inte så länge, men med honom skrev vi “Walking in the shadows” Vår absolut bästa låt. Efter Dicken fick vi en annan trummis och när Eckert ville att jag skulle spela äppel bas så fick jag nog och lämnade bandet som precis innan bestämts heta “T.O.C.” Jag vet att konstellationen T.O.C. fortsatte ett tag men inte ledde någonstans. Jag sonderade terrängen för att hitta ett annat band och landade tillbaka i Märsta.

Johnny Rosengren 11/12-2005